Det är lite intressant det här med tiden på morgonen när man åker till jobbet. Den känns lite helig. Emellanåt (eller faktiskt rätt så ofta) ser man en bekant/kollega/liknande men fortsätter stirra ner i marken/iPhone/nagelbanden. Himla otrevligt egentligen, men jag vill inte prata med någon på morgonen. Jag vill åka kommunalt i fred. Hej Bullen, är det nåt fel på mig?
2 kommentarer:
Näe..du är nog bara rätt svensk =)
Ha ha skrattar åt Karins kommentar :) mamma
Skicka en kommentar