Längtan.

Vi saknar landet lite, det gör vi ju. Sedan längtar jag efter loppisar också, såna riktiga, dammiga lantloppisar.

En ekvation som inte riktigt går ihop.

En sak som jag både älskar och samtidigt tycker är skitjobbigt är att kolla runt på snygga bloggar, webshopar och intedningstidningar. Det är fantastiskt roligt och ger sån energi och glädje, jag blir inspirerad till tusen och börjar i tanken redan leva min "inredningsdröm".

Igår kväll tex gjorde jag allt det ovanstående men tvingade mig själv att stänga av internet strax efter midnatt. I säkert en timma efteråt kände jag att hela mitt inre bubblade över av inspiration och pysseltankar medan jag egentligen bara ville somna. Omöjligt. I morse följde jag upp allt jag legat och tänkt på inatt för att en kvart senare känna mig nedslagen och platt som en pannkaka. Hur ska jag nånsin få råd med nuvarande mammapeng och kommande deltidslön börjar man ju undra. Det låter kanske som att jag har låtsasproblem och i-landsproblem. Ja, det stämmer ju precis och jag är glad att det här faktiskt är mina största "problem". Konsumtionshets liksom.

I love fredagskvällar.

Ikväll ägnar jag mig åt pyssel som legat och väntat på att bli klart. Äntligen är molnet i papier mache färdigt och ska sättas upp i Viggos rum imorgon. Likaså har jag gjort några nya (halva) pompoms som också ska upp på väggen i hans rum. Om du vill kan jag lägga upp en bild här när det är klart.

Sådär ja, nu kan gossebarnet åtminstone se.

Så var jag framme med saxen igen och det var Rubens hår som kapades ett par 4-5 cm. Mest var det luggen som behövde trimmas eftersom den hängde för ögonen likt en ridå, stackarn. Håret bak i nacken är fortfarande långt, vet inte om det ger en illusion om att håret fortfarande är svallande långt eller bara ser ut som en töntig hockeyfrilla. Vad vet jag, annat än att allt klär en skönhet.

Hurtbaby.

Berättade jag förresten att Viggo bland många andra fina julklappar fick ett par skidor? Dom uppskattades och jag har lovat honom att få åka på dom till dagis varje morgon när vädret tillåter.

Hemmaplan.

Äntligen hemma, det var en obeskrivlig känsla att få kliva in i vår fina, städade lägenhet. Det slog mig hur bra jag trivs och hur mycket jag uppskattar våra kvadratmetrar här i Gröndal. Vi har haft flera härliga dagar i Småland tillsammans med mina fantastiska svärföräldrar. Bättre farmor och farfar finns helt enkelt inte.

Det blev en tågresa hem igår kväll och vilka träffade vi inte i vår tågvagn om inte ett par vänner till oss. Viggo och deras dotter blev glada av att träffas och busade loss i gångarna i vagnen. Tack och lov var det nästintill tomt i vår vagn, de få som åkte med oss verkade uppriktigt glada åt att barnen där.

I väntan på tomten..

..håller vi oss inomhus och spelar spel. Eller ja, farmor och Viggo spelar medan vi andra tittar på. I morse hade jultomten ätit upp gröten vi ställde på trappan och fyllt barnens strumpor med klappar. Vi har varit ute och byggt en stor snögubbe och åkt lite spark, frusit i snön för att sen värma oss i stugan igen.

Julafton.

Det blev onekligen en spännande resa ner till Småland i lördags. I höjd med Nyköping började en lampa i bilen lysa ilsket rött, omgående service stod det att den behövde. Vi ringde assistancekåren som tyckte att vi inte borde köra något mer med bilen så i mitt huvud såg jag oss ta tåget hem till Stockholm för att fira jul ensam. Vi chansade dock på att ta oss ner och det lyckades vi med! Den stora frågan är nu hur vi ska ta oss hem igen men det är ju en senare fråga.

God jul på er allesammans!

Bilen är packad..

..och vi beger oss ner mot varmare södern. Småland för att vara exakt. Det blir på många sätt en spännande resa!

Hipp hipp hurra!

I morse vaknade jag kl 5.30 och låg kvar i sängen, höll tummarna för att Viggo skulle vakna snart. Det är nämligen hans födelsedag idag!
Han firades med chokladbollar och presenter i sängen. Bland annat fick han en bilbana och så sitt första egna tv-spel. Jag har sällan skådat mer inlevelse än när han nu sitter i soffan och spelar, han bara "OOH, kolla! Jag är GRYM på det här!" och det är han onekligen. Tänk om jag också kunde ha den där starka självkänslan och oblyga tron på mig själv. Det vore oslagbart!

Ha en fin dag vänner för det tänker vi försöka ha :).

Nu långledigt.

Förra veckan bakade jag & Viggo rosa, fluffiga maränger. Och i söndags saffransbullar. Idag är jag himla sugen på att baka vidare men det är nog en dålig idé. 1/3 av degen försvinner ner i barnens mage, 1/3 i min och resten i frysen. Som vi äter upp inom några dagar. Men kanske, kanske.
Något juligt recept att bjuda på kanske?!

Tredje advent

Årets sista helg har passerat, inte riktigt kanske men det känns så. Igår var vi på julfest på Sthlm Classic och det känns i kroppen idag (efter en hel öl) vill jag lova. Idag har känts som motvind fast med gott humör.

Viggo fick uppleva miniSATS i morse och tyckte att det var fantastiskt att få vara på "lekland", basta och duscha! Efter det fixade jag den sista klappen till årets julklappsspel, jag är himla bra på det faktiskt! Att handla bra julklappar alltså, inte spel.

Annars inget nytt bortsett från att Viggo är fenomenal på att baka bullar. Faktiskt! Vi har laddat inför onsdagens 4-årskalas och jag har sällan imponerats så mycket av Viggos skillz som idag. Bullbak, humor och sångkubskaper framför allt :).

God kväll

Såhär på kvällskvisten roar jag mig med en bok i soffan. Jag ger Jesper Juul en ärlig chans och han verkar inte så tokig!
Hör här "Det är inget nytt i att en av barns viktigaste funktioner är att göra reklam för föräldrarnas allmänna förträfflighet, välstånd och moral eller att dölja deras brister i dessa avseenden". Precis så!

Samlingen.

Här är den, the army of PEZ. Den behöver bara hitta något bättre ställe att stå på. Nu har vi å andra sidan viktigare saker att tänka på.

Glad lucia

I morse var vi på Viggos dagis för att titta på luciatåget. Det var det bästa hittills faktiskt, även fast Viggo mest stod längst fram och mimade lite. Ruben var också nöjd, när vi gick in bjöds det på både lussebullar och pepparkaka.

Gult, inte så fult.

Jag skulle så gärna vilja ha en gul, mysig kudde i soffan. Helst inte mönstrad (om det inte är ett himla snyggt mönster förstås) men gärna manchester. Någon som har tips? Eller som vill ge mig en i julklapp? Va?! Är'e sant?! Taack.

Hmm?

Visst att pepparkakshuset vi byggde förra helgen inte var något masterpiece men ser det inte ut som att något fattas? Vi måste ha hungriga råttor hemma..

Hurtiga barn.

Idag får barnen vara med och svettas i hemmagymet, det är viktigt att man lägger grunderna till träning tidigt i livet, sägs det.

Andra advent.

Dagens julpyssel blev fint men inte perfekt, smeten blev lite för lös. Frågar man Viggo så är pysslet "såå tjusigt" och det är väl honom jag bör lyssna på.

Svängde förbi rusta i förmiddags för att byta vår fina adventsljusstake men där var den slut så jag tog en pilatesboll istället. Vad är juligare än en vältränad mamma och ett sexpack på magen liksom? Nä, jag tänkte väl det. Dags att sätta fart nu!

En liten julhälsning från udden.

I den här bloggen bjuds det inte på några överstylade bilder, här är det en familj som bor och det syns dygnets alla timmar. Varsågod, här får ni julstök i ordets rätta bemärkelse. God jul!

Kvällsgöra.

Sortera fotografier från två år tillbaka och framåt: check! Trodde jag någonsin att alla dom här korten ska få plats i mitt lilla fotoalbum?

Typisk väntan.

*Alltså vafan, jävla skitSL. Men vad i helvete spärrjävel, sluta pipa och släpp igenom mig! Får väl prova andra spärren då, men FAN! Vad är det för jävla fel?! (Kollar på min hand) ett orange kort.. orange.. orange?! SATS?! Helvete, fel kort. FAAN där åkte min buss också". Lite så.

Help.

Finns det något som hjälper mot frissigt hår på barnen? Gårdagens balsamkur verkar inte ha hjälpt. Rakapparat? Hårinpackning? Moroccanoil?

Ett himla tjat..

..om det här "extrema vädret"/"snöovädret". Löjligt. Det har kommit en del snö idag, i hyfsat lugnt tempo och med minimal vind, ändå stannar kollektivtrafiken upp. På väg hem från Liljeholmen idag , eller förlåt, när jag & Ruben skulle ta oss hem, insåg vi att all busstrafik var inställd. Surprise surprise, tänker inte ens redogöra för det löjliga i det här påstådda "extremvädret".

Nåväl. Tvärbanan till Gröndal gick så vi fick gå därifrån. Jag, Ruben i vagnen och en stor, tung matkasse. Så känner jag en hand på min axel, det är min granne från huset bredvid. Hon lånar ut en av sina vantar till mig och hjälper mig att bära mina kassar och agerar även draghjälp åt vagnen på sina ställen, hela vägen hem. Hur fint var inte det?! Jag börjar älska vår lilla udde.

Hur det var att promenera i snön med barnvagn? Lite bökigt att behöva dra vagnen efter sig men helt okej. Det är inte så kallt ute idag, det blåste nästan ingenting och det snöade inte småspik/isbitar som det kan göra ibland. Så, mungiporna förblir uppe vid öronen idag med.

Minns du..

..att jag nämnde att jag skulle vara med på nån reklambild i Svenska Dagbladet? Äntligen fick jag tag i ett ex som en kollega kastat i pappersåtervinningen. Ta-daa!

Dagens undran

Någonstans har jag hört att det tar 18 eller 20 gånger (rätta mig gärna här) att börja tycka om/vänja sig vid mat som man tidigare avskytt.
Samma sak gäller för att etablera en god träningsvana. När jag började träna tillhörde jag den sortens soffpotatis som tyckte att det var jobbigt att gå i tre trappor och hatade att svettas. I 19 hemska dagar tränade jag, utan undantag, 30 minuter på crosstrainer varje kväll. Det fungerade! Sedan dess (i februari) har jag hållit igång träningen med 4-6 dagar/vecka.

Borde inte samma sak gälla spinning? Det är så fruktansvärt tråkigt och avskyvärt och rent plågeri. Det är jobbigt och jag får så sjukt ont i rumpan av den hårda sadeln. När vänjer man sig? Kommer det någonsin kännas roligt? Nu kan man ju undra varför jag envisas med att köra spinning varje onsdag men då ska jag tala om för dig att det är bra träning. Och är en av få konditionsklasser som passar in i mitt schema. That's why. Men jag bara undrar, när kommer jag slippa onsdagsångesten kl 6.45?!

Åh men. Jul!

Igår deppade jag över att vardagen inte kändes så julig. Liksom ingen julkänsla alls och snart är julen förbi, jag vill hinna njuta lite av den.
Sagt och gjort. När jag kom hem från jobbet idag möttes jag av glada killar. Och julmusik på hög volym. Och adventsstakar och tomtar och julgranskulor lite var stans. Det var precis det jag behövde efter en tung dag på jobbet och det tackar jag min man för. Han kan han.

Välkommen ny vecka.

Idag är en såndär tråkig dag då jag mest gått runt och muttrat. Vad jag vet utan anledning, därmed också helt onödigt. Ska försöka pigga upp mig lite med "New girl", det brukar få mig på topphumör!

Tjoho!

Ah, det är så roligt med företag som är serviceminded och överraskande snabba! Den här gången gäller det Bugaboo och kidzshop.se, så himla tillmötesgående. Kul!

Tillökning.

Härmed välkomnar jag en ny familjemedlem, möt Chewbacca. Viggos lilla samling av PEZ-figurer har växt till sig och nu tycker även jag att det är kul att samla. Så om ni sitter och ruvar på några PEZ hemma (gamla, nya, hela eller lite trasiga) så adopterar vi dom gärna.
Idolbild tagen av Viggo.

Oont.

Ibland måste jag påminna mig själv om att jag faktiskt betalar för att ha någon som coachar min träning. När det blir sådär extra tungt så vill jag bara släppa stången/kettlebell/whatever och säga åt min PT att sluta skrika på mig. Just då måste jag tänka på att jag faktiskt betalar för att plågas och en vill ju i te kasta pengarna i sjön.

Men ändå. Himla jobbigt.

Dagens do's and dont's.

Nu ska du få ett dagens tips! Om du ska lacka en möbel, gör det på kvällen när det är mörkt ute. Ha gärna lite sunkig belysning i rummet också. Pensla på lacken med stora svep och ett gott självförtroende. Det går både snabbt och ser himla snyggt ut, faktiskt! Nu kanske du tror att jag är ironisk men det är jag inte. Jag är nöjd och jag tror att resultatet blir okej. Om någon senare skulle klaga så bara "va? jahaa, sängen ja. Jo men vet du att den lackade jag på bara 7 minuter så lite ränder och såntdärnt, det får man ta liksom!".

Däremot rekommenderar jag inte att glömma bort var du lackat, trampa i det kladdiga och sen tassa ner på golvet. Förutom att möbeln blir kanske lite ful och att det blir glansiga fläckar i golvet så blir ju strumpan förstörd. Himla dumt, som om inte strumpor redan var en bristvara.

Välkommen måndag!

Migrän, go away.

Typisk miss.

Igår kväll blev Viggos säng klar. Jag gav mig då på att fixa till vår egen sänggavel lite. När jag fått bort det gamla tyget inser jag att häftpistolen ligger hos svärmor. Typiskt.

Istället satte jag mig för att vika ihop förtioelva små hus till en ljusslinga, monterade upp den, men nej. Inte snygg så den fick åka in i skåpet igen. Högst otillfredsställande kväll.

Idag gör vi nytt försök!

Förbättringsarbete.

Nu har Ruben äntligen fått upp en hylla i sitt rum. Skönt, det känns betydligt mer ombonat nu jämfört med innan. Ta-da-aaa!

Nu: IKEA

Snyltgäster.

De här små asen finns lite överallt hemma hos oss. De spinner nya nät på en millisekund och samlar uppenbarligen sjuka mängder damm också.
Jag bar ut den till det fria livet, ömt och moderligt. Jag lovar.

En fredagskväll.

Blandar tapetklister och hoppas att jag slipper pyssla med papier mache på ett tag.

Dagens undran.

Alltså det här med Facebook. Existerar det inga vanligt bittra människor längre? Allt är bara så mycket underbart, fantastiskt, bästaste, myyys, älsklingen hit & sötisen dit. Inget fel med gulligull men det blev så påtagligt nyss när jag kollade senaste statusarna och de SJU senaste uppdateringarna löd så. Är det en lycklig trend vi ser?

XoXo
Bitterfittan '81.

Hmm.

Trotsa min bacillskräck genom att ta med Ruben till jobbet: check!

Pysseltajm.

Ser ni den där bilen i hörnet på Viggos säng? Den stora blå? Jag ser ungefär lika road ut när jag slipar möbler. Så tråkigt. Att måla däremot är rent meditativt!

Nu är sängen alltså slipad och grundmålad. Om jag är duktig så kanske jag hinner måla den en gång i morgon bitti och en gång på kvällen. Det vore ju kalasfint om den är klar i helgen, fortfarande madrasser som saknas dock.

Önskelista.

Kära jultomten. I år önskar jag mig en ny dammsugare. Tack.
Eller ett halsband.
Eller en ryggsäck.

En smärre chock.

Fick nyss ett mail om att Ruben fått plats på Viggos förskola. Jisses vad verkligheten kom i kapp nu, som en käftsmäll. Jag är givetvis tacksam för hur smidigt det gått med alla dagisturer hit och dit men ändå. Chock.

Imorgon åker jag & Ruben till jobbet och försöker bena ut hur jag ska jobba och jag måste lägga schema för februari och framåt. Hur får man ihop vardagapusslet med två barn, arbete, hämta barn i hyfsad tid, kvällsarbetande pappa och träningsbehov? Jag vill inte jobba kvällar, fy. Helger går bra men inte kvällar.

Enformigt?

På dagis vid lämning.

A: Men Viggo, vad har Du för kläder på dig idag?
Viggo: ..kläder?
A: Men du har ju inget som är randigt?! Pappa, Viggo har A.L.L.T.I.D randiga kläder på sig.
Viggo drar upp tröjan, visar sin randiga tshirt, och skrattar.

Jag har många gånger hört att jag har väldigt "randiga" barn men det är ju så himla fint. Jag tröttnar inte för ränderna går aldrig ur (höhö).

How to give your man a heartattack.

-Du, Lenny..
-Mm?
-Jag är bebissjuk..
-... *ställer hastigt ner sitt glas*, VA, ÄR DU GRAVID??!?
-Va, nej. Men jag är sugen på en bebis :).
-Herregud kvinna, mitt hjärta stannade! Klart vi ska ha en till, men inte nu.

Trött, tröttare, Emma.

Det är märkligt hur timmarna på dagen bara segar fram, medan kvällstimmarna obemärkt passerar. Vips har klockan passerat 23 och man inser att tvätten måste hängas, tänder ska borstas och ansikte smörjas in.
Väl i sängen ställer jag väckarklockan och passar på att titta in på några bloggar och vips är klockan över midnatt. Samma visa varje dag.

Nu: hem och duscha, lämna barn på dagis.
Sen: ingen aning. Valet står mellan att sova en sväng, göra nytta eller strosa i Liljeholmen.

Retas inte med mig nu, universum.

Irritationen när godisautomaterna vid tunnelbanan inte fungerar. Vid säkert 4-5 tillfällen har jag försökt att köpa tjänsten via sms men det har alla gånger misslyckats. Det kanske låter löjligt men jag är jävligt hungrig efter träning och jävligt sugen på en påse med Anja Pärssons nötblandning.

Plus att jag missar "Bonde söker fru" idag.

Soffläge.

Så här spenderar jag min onsdag. Egentligen finns det mycket att göra, som att städa, sy, slipa Viggos säng, träffa vänner, handla mat osv i all oändlighet. Fast jag känner bara för att sova nu så då gör jag det. God natt

nu tar jag helg!

Veckans två arbetspass är avklarade, evighetens första träningspass är aklarat (dock ingen succé med förskylningen som huserar i min kropp) och jag sitter bänkad i soffan. Tittar på VH1 och sjunger med i gamla go'a sånger från 80- och 90-talet. Lovely. För att nämna några; Pretenders, Ace of Base, Cyndi Lauper, Green Day. Ni hör ju!

Klickar runt på internet och drömmer om den givmilda jultomten. De här träningstightsen från Adidas till exempel, kunde först inte bestämma mig för om de är snygga är fula men jag gillar dom!!

Bättre en getingmidja på benet än ingen alls?

Mitt ben har kliat och känts spänt idag, inte konstigt kanske. Av dagens 9 timmar på jobbet har jag stått upp i kanske 8,5 timme (utan överdrift). Resultatet ser lite klent ut på bild men benet har blivit stenhårt och fått något som liknar en getingmidja. Heja laserstrålning!

God morgon måndag.

Jag gillar inte att få små små glassplitter i fingrarna när jag håller i min iPhone. Vad som hänt undrar du? Nä, inget mer än att minstingen i familjen kastade telefonen i golvet som nån form av hämndaktion, efter att han fått skäll för att ha kastat min ljuslykta i golvet. Vilket i sig också var en hämndaktion för att han fick skäll när han försökte krossa fönstret med ovan nämnda ljuslykta. Ibland blir man lite trött, det blir man ju.

Dagens nerver.

Idag är jag nervös, som fan faktiskt. Det har varit mycket snack från min sida att fixa till min tatuering på benet och idag är det alltså dags. Jag ska ta bort den (så gott det går) med laser för att sedan göra något snyggt över. Jag har bara hört att det gör galet ont med laser, mycket ondare än att tatuera sig. Fy.

Fredagspyssel.

Hittade ett sånt här roligt litet pysselset, också i Liljeholmen för några tior.

När irritationen kokar över.

Att åka kommunalt med barnvagn är inte alltid så lattjo. Dom stunderna älskar jag inte Stockholm längre, jag bli så irriterad på allt och alla och känner bara för att beväpna mig med ett järnrör...eller...eh.. jag menar FÖRSVARA mig.

Tvångstankar anyone?

Finns det för övrigt någon där ute som kan motstå frestelsen att trycka sönder bubbelplast? Varenda liten bubbla, bara "plopp, plopp, plopp".

Hurra för billig shopping.

I Liljeholmen idag trillade jag över en så söt liten nattlampa till Rubens rum. Rödluvan liksom, vem kan motstå? Dessutom kostade den bara 50:- vilket jag tyckte var apbilligt. Vet någon av er om det går att få tag i lampor svagare än 25 W (=5W lågenergi)?

Dagens workout.

Släpa 5 kilo otympligt paket och köra fullastad barnvagn: 8/10 svettdroppar.
Svettigare än så här blir det inte idag då jag vaknade snorig och med halsont i morse.

En sväng på stan

Månadens sista slantar gick till julklappar. Det verkar bara bli hårda, platta paket i år så jag hoppas verkligen att barnen gillar böcker. På önskelistan stod visst pangarebilar, lilaglittriga megafoner och klackskor. Jag får helt enkelt hoppas på att nästa månads lönetomte är mer generös.

Men åh. Dumt. Fail.

Morgonens chock; när vågen visar på uppgång. Jag känner att träningen sitter där den ska så det är väl det jag äter som inte är bra. Förra veckan prickade jag in 7 träningspass och den här veckan har jag planerat in 6 pass. Det sägs att muskler väger mer än fett men jag tycker ändå att jag borde förbränna och gå ner i vikt? Det är en sak om en är smal, att gå upp i vikt av träning. Men om en som jag har lite trivselvikt (läs: bullkilon) borde ju fette försvinna. Kan jag tycka.

Förstår inte varför jag känner mig så upprörd faktiskt, himla onödigt.

Slutet gott, allting gott.

Jo det blev träning ändå för det visade sig inte vara någon brand. Själva utrymningen blev dock traumatisk för Viggo som började storgråta mitt i allt. Han sa att han var hungrig med tårarna sprutandes, pratade non stop om att det brinner och däckade i soffan sen. Det händer aldrig. Att han däckar i soffan alltså :).

Åh nej.

Jahopp. Tydligen brinner det i Liljeholmen galleria så vi har utrymt. Med hungriga och trötta barn och en bil i garaget som vi inte kan hämta. Ingen träning ikväll för min del.

Dubbelt upp.

Har precis kört en dubbel-dubbel i Älvsjö. Alltså dubbla pass där jag den andra timmen körde dubbelt med en annan PT-klient. Jobbigt såklart men framförallt himla kul! Vi skrattade så mycket att jag tackar gudarna för att jag tagit VM-guld i knipövningar.

Nu: hem och pussa barnen god natt. En välförtjänt dusch och krypa ner i soffan med en liter iskall mjölk. That's how to spend a sunday.

Ute i god tid..

..kan man säga! Nu är de sista julklapparna till Viggo inhandlade. Det blev "smålego" i mängder så om någon av er kära läsare hade tänkt köpa det så får ni gärna ändra planerna :). Däremot låter han hälsa att han i julklapp önskar sig:

"-ett nytt garage, sånt där småbilarna kan åka upp i (Hans gamla har efter 2 års dagligt slitage gett upp).
-en discolampa
-en pangarebil, sån som Simon har (dvs Finn McMissile från "Cars")
-spel
-jordgubbar"

Till Ruben har vi bara köpt fingerfärger och två böcker. Tips på julklappar till en 1,5-åring? Å andra sidan räcker nog det där. Några strumpor bara kanske.

Alltså..

..få barn kan äta popcorn som Viggo.

Vill du följa med mig nästa gång?

(Vet inte vad som hände här, inlägget skrev jag redan i morse?)

En timma senare känner jag mig betydligt mer upptinad och mjukare i kroppen. Jag bänkade mig längst fram, 2 meter mellan min och instruktörens näsa, och erkände min status: novis (som om hon inte skulle märkt det annars).

Det gick faktiskt riktigt bra även fast jag fick kväva ett skrattanfall vid ett tillfälle, tappade balansen men återfick kontroll. Det var just DET som var så roligt för 10 år sedan också, yogafantasterna som flåsar högt och ljudligt likt en hund med astmaanfall. Man kan liksom inte låta bli att INTE vilja skratta. Nåväl, det ingick faktiskt typ 2 minuter skrattyoga också, måste uppleva det en gång till innan jag ger mitt utlåtande om just den biten.

Yoga alltså, jag känner mig kluven. Som träningsform mycket tillfredsställande men jag har ju så svårt för det här med energier som strömmar och kontakt med universum

Hello and welcome.

För att visa dig sanningen så kommer här en bild på min och Viggos uppesittarkväll. Popcorn, chips, dip och cola till mig. Jag vill ju inte ge en bild av mig själv som hurtbulle och hälsofreak liksom :).

God morgon!

Mot Odenplan och min första rena yogaklass. Jag provade yoga tillsammans med en kompis för ungefär 10 år sedan och vi höll på att vika oss dubbla av skratt. Dels fann vi alla (o)möjliga ställningar roliga, dels kunde vi inte förstå hur alla de andra yogafantasterna kunde ta det så allvarligt. Nu är jag dock 10 år äldre och har gått på Bodybalance (som ju är en blandning av yoga, tai chi och pilates) så det kommer förmodligen gå bättre.

Vad har helgen mer att bjuda på? I dag kommer jag mer eller mindre vara solo med barnen då Lenny ska både jobba, träna och svinga bägare med grabbarna ikväll. All sällskap mottages tacksamt.

Det är mycket skryt nu..

..men nu är jag sådär härligt stolt över mig själv igen! En instruktör jag känner på SATS bjöd in mig och 4 andra för ett pass "(Les Mills) GRIT strength" ikväll. Hon ska få licens för att få börja instruera den klassen så ikväll var alltså "provet".
Hon riggade upp en filmkamera och spelade in det här vidrigt jobbiga träningspasset, tack & lov var jag för fokuserad för att tänka på kameran. Det kvalade lätt in på topp-3 jobbigaste jag gjort men såhär i efterhand kändes det "inte så farligt". GRIT strength alltså, Google it!

Pustar ut.

Åh vad jag är stolt över mig själv. Trots det väldigt onaturliga i att stå på en vit yta, kamera och ljus i ansiktet och ta instruktioner ("gör tummen upp", "vrid lite åt höger", "upp med hakan") så gick det bra.
Målet var att känna mig avslappnad, eller att bara våga ställa upp, och det gjorde jag faktiskt. Med "vår" mäklare är det inte så svårt, hon är en fantastisk person. Så professionell, kunnig och samtidigt jordnära, inkännande och ödmjuk. Till alla som funderar på att sälja bostad rekommenderar jag verkligen Carolina Svahn hos Erik Olsson Fastighetsförmedling, det är värt varenda krona.

Andas ut.

Blir bjuden på morgonens bästa tekopp hos mäklaren vid Sveaplan. Så fridfullt och stilla att få sitta här i min ensamhet och njuta. För ibland kan faktiskt just en enkel kopp te kännas som ren vardagslyx.

Hu.

Du som känner mig vet att jag är ganska kameraskygg, gillar inte att synas på bild och blir stel som en pinne. Det beror på att jag är så självkritisk och bara "oh no, vilken mustasch jag har!", "hjälp vilken dubbelhaka", "jösses, skrynklig som ett russin" osv i all evighet. Himla onödigt och så jävla dumt!

Nu har jag bestämt mig för att sluta upp med de här fånigheterna. Skit samma om jag ser ut som en fågelskrämma på bild, jag är ändå fantastisk och jättebra! (ska jag börja tänka nu).

Så. Imorgon ska jag faktiskt till "vår" mäklare och vara med i nån marknadsföringskampanj. Ingen stor grej, bara en kort intervju och så en fotografering. Som tack för besväret får jag ett presentkort på några tusen på Långbro Världshus, himla trevligt! (men det känns ändå skitjobbigt. Men det kommer gå bra! Visst då?!)

So far..

I bakhuvudet vet jag att det är vanligt med bakslag, när inskolningen på förskolan gått bra. Än så länge skuttar Viggo glad i hågen hela vägen bort till dagis, håller humöret på topp (säger fröknarna) och stupar trött i säng före kl 20. Ett leende på läppparna hela dagen (nåja).

Min inställning till det här bytet har pendlat lite av olika anledningar som jag inte vill gå in på här, men om du frågar mig idag så ger jag tummen upp och säger "Toppenbra!". Det är ordning och struktur och är anpassat för stora barn, vilket det inte alls var i Västertorp.

ge.mig.styrka.

Idag känner jag mig så himla trött på barn som klättrar precis överallt. Kan inte närma mig köket utan att Ruben drar fram en stol och står på köksbänken eller bordet. Jag lyfter ner, ställer undan, han blir skitförbannad, drar fram stolen igen, jag lyfter ner osv i all oändlighet.
Eller när Viggo pysslar och Ruben antingen kastar alla pennor på golvet, ritat på bordet eller äter upp alla kritor som om de sockervadd. Nej idag är jag så trött. I huvudet, i öronen, i själen. Jag har sällan längtat så mycket efter min man som idag. Hjärta, välkommen hem!

How to spend a lördag.

Rastar barnen en stund innan vi träffar kusinerna på badhuset.