Pilla pilla pilla.

Ibland blir det lätt så att jag blir lite manisk. Som ikväll när jag och Viggo tar fram pärlor och pärlplattor. Så sitter man där och plockar, petar, pillar tills ögonen går i kors. Strax efter kl 18 kommer mannen hem och bara "eeh, Emma. Har du inte lagat nån middag?".
När mannen ställt sig vid spisen och lagat god middag kan jag med nöd & näppe slita mig från pärlorna. I fem minuter. Dock bör påpekas att det hör till ovanligheten att vi glömmer bort att laga mat här hemma.

Nu är det en fotoklippbok som jag försöker förbereda. Det är tur att det är torktid på limmet, annars skulle jag väl sitta här tills tuppen gal.