Pust. Flämt.

Det blir alltid såhär, alltid likadant när vi hälsar på hemma hos våra rumänska vänner. Mat i överflöd, när man sedan ätit så det svartnar för ögonen så dukas desserten fram. Lite dessert slinker ner och så sitter man i stolen, dåsig, total paltkoma. Vi fick springa till bussen nu när vi skulle hem, all mat kvar i magen. So far so good.