(Vet inte vad som hände här, inlägget skrev jag redan i morse?)
En timma senare känner jag mig betydligt mer upptinad och mjukare i kroppen. Jag bänkade mig längst fram, 2 meter mellan min och instruktörens näsa, och erkände min status: novis (som om hon inte skulle märkt det annars).
Det gick faktiskt riktigt bra även fast jag fick kväva ett skrattanfall vid ett tillfälle, tappade balansen men återfick kontroll. Det var just DET som var så roligt för 10 år sedan också, yogafantasterna som flåsar högt och ljudligt likt en hund med astmaanfall. Man kan liksom inte låta bli att INTE vilja skratta. Nåväl, det ingick faktiskt typ 2 minuter skrattyoga också, måste uppleva det en gång till innan jag ger mitt utlåtande om just den biten.
Yoga alltså, jag känner mig kluven. Som träningsform mycket tillfredsställande men jag har ju så svårt för det här med energier som strömmar och kontakt med universum
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar